Från tonårspunk till mammasunk

Det är inte lätt att vara punk och mamma det märkte jag redan under graviditeten, väldigt få bandtröjor görs i nionde-månaden-magestorlekar.

Det är inte lätt att vilja ha en cool punkmobil när man står i barnvagnsaffären för det viktigaste är ju säkerheten. ju. Så nu glider Oskar och jag omkring med en supertrygg superopunkig, visserligen svart brio nova.

Vilken vagn just vi har spelar iofs mindre roll eftersom Oskar tycker det är löjl att ligga i vagnen några längre stunder. Men det är ju smidigt att lägga matkassarna under den eftersom det är typiskt svårt att både köra barnvagn, bära bebis och kånka matkassar samtidigt.

Babybjörns bärsele är också en typisk opunkig sak, som tur är har jag ett väldigt klokt barn som genast insåg detta och därför kategoriskt gallskriker så fort bärselen kommer nära honom. Alltså införskaffades bärsjal, en i trikå för de verkade enklast och hela våran lilla familj älskar bärsjalen. Värsta bästa köpet. tyvärr duvblå och inte svart. Det verkade så väldans opraktiskt med svart då när det var 35 grader i skuggan och vi köpte den. Ja, ni ser ju hur jag har gått från punk till sunk. Vem bryr sig om vad som är praktiskt? Jo, bebismammor, vi bryr oss alldeles väldans om vad som är praktiskt och inte faktiskt.

Så Punkmamman och Hårdrockarpappan upptäckte även ganska snart att det tillverkas väldigt få svarta barnkläder och väldigt många i gulliga pastellfärger *urk*

en sån tur att jag fått en craving efter bruna kläder för det finns det =o)
Imorse insåg jag också att jag gick och nynnade på “Var bor du lilla råtta…” *gah* jaja, en och annan asta kask visa eller progg låt slinker ju faktiskt in och faktiskt så fick ju Oskar följa med på Thåströmspelning redan när han låg i magen, fast i somras åkte vi inte till tantolunden och lyssnade trots införskaffade peltor kids hörselkåpor (jajamän, säkerheten först och de är ju ärtigt snorgröna dessutom) för tänk om hörselkåporna läcker in ljud ändå, det vill jag inte ha på mitt ansvar… och nästan ännu värre: tänk om de inte släpper in något ljud alls, då kan han ju inte höra sin mammas röst. Näe, vi stannade hemma och lekte och ammade och gick och la oss sådär vid tio-snåret. Jag menar, det var ju ändå lördag =o)

Imorgon ska vi på babysim, och Oskar har faktiskt en döskalle på sina blå badbyxor. Alltid nåt…

This entry was posted on lördag, september 2nd, 2006 at 22:44 and is filed under Okategoriserade. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.