Hårdrockarpappan går omkring och muttrar lite över att han inte tycker att han framställs i så bra dager här i bloggen. Detta trots att jag sagt att jag inte ska skriva om när han sa att han visst det tycker att jag är vacker - iallafall när han blundar.
Det råder kulturell skymning i vårat hem.
För några år sedan när jag lite tufft sådär kläckte ur mig “Vatos locos forever man” i något nu glömt sammanhang tittade Hårdrockarpappan på mig och undrade varifrån det citatet kom från egentligen.
I lördags var det dags för utgång med några jobbarkompisar.
De ska möta upp mig vid skanstull eftersom jag aldrig hittar någonstans och de skulle få gå skallgång efter mig om jag skulle ta mig på egen hand till restaurangen.
Vännerna har gift sig. Stort grattis och all lycka till dom!
Hårdrockarpappan och Punkarmamman var inbjudna. Barnet fick en inbjudan till att spendera dagen och natten hos Den Ömme Morfadern.
Jag är en velpotta.
Jag kan aldrig bestämma mig, ni vet den där sketchen när Herr Ekman ska välja mellan aftonbladet och expressen? Det skulle kunna vara ett filmklipp ur mitt dagliga liv, bortsett från att jag av princip inte läser borgarblaskor som expressen då.
Hårdrockarpappan hävdar att jag har många skor. Det kan givetvis inte stämma eftersom jag nästan aldrig har några skor som passar till mina kläder så antingen behöver jag fler kläder eller fler par skor. Enkel matematik ju.