En gnällig sjukling
Det finns dom som brukar säga att det inte finns någon som är gnälligare än en kille som är sjuk.
De har fel.
Jag är gnälligare.
Och till reklamen som säger att “ni kvinnor klagar över att föda barn, ni skulle bara veta hur det är när en riktig man är sjuk” vill jag bara säga att enligt Hårdrockarpappan så är jag mycket gnälligare och jobbigare när jag är förkyld än när jag föder barn.
Egentligen är det ganska pinsamt att jag är så gnällig när jag är förkyld eller har mensvärk eller något annat trivialt. När jag är sjuk på riktigt så klagar jag nästan inte alls. Tillexempel så var alla så imponerade över att jag var vid så gott mod när jag hade så fruktansvärt ont och var så handikappad av foglossningen. (för er som inte vet så var jag sjukskriven från vecka 12 till partus pga grav foglossning)
Jag jobbar ju på Det Stora Sjukhuset och uppmuntrar mina patienter att sitta uppe, för annars får man lunginflammation (gamla människor är i allmänhet väldigt rädda för lunginflammation, mycket praktiskt)
Men själv orkar jag knappt klä på mig när jag har huvudvärk.
Hemma är jag inte ett dugg bättre, jag tycker att Hårdrockarpappan bara är gnällig när han har 39 graders feber.
Jag hade 37,8 grader i måndags och jag lovar, jag kände hur feberhallucinationerna började närma sig.
Hårdrockarpappan och Barnet tog alltså det säkra före det osäkra idag och åkte till öppnis så fort de hade ätit frukost och klätt på sig.
Jag? Jag har mest koncentrerat mig på att sprida snorpapper över hela lägenheten. Nån måste ju göra det också.
november 29th, 2007 at 7:12
Men oj! Stackars Stackars dig! (Detta sägs inte med ironi). Det är mest synd om dig i hela världen! Näst efter mig. Jag är nämligen också förkyld. Och jag är faktiskt jääääättesjuuuuk. Dessutom: Om man inte högt, tydligt och ofta säger till sin närmaste omgivning om hur sjuk man är, hur ska de då fatta hur synd det är om en? Min paroll är: Varför lida i tysthet när man kan gnälla???
Leos pappa gnäller inte. Han blir bara tyst och butter. Resultat: Jag fattar inte att han är sjuk, utan tror att han vill skiljas eller något. Näää, vårt sätt är bättre. Stackars oss!!!
november 29th, 2007 at 18:39
HaHa fan vad skön du är gumman. Jag tycker det är toppen att en tjej faktsikt gnäller för det är inte ofta vi gör det. Visst, jag kan också gnälla men faktum kvarstår (åtminstone för MIN del nu då ;oP) att jag har ju då en orsak men jag tycker du är störthärlig. Sprida snorpapper, gissa om jag tänker på min storebror då. Oj! De är verkligen överallt när han är sjuk, undrar om du är likadan? :o) Sköt om dig och krya på dig sötnos.
ADVENTSKRAM i förskott :oD
november 29th, 2007 at 18:40
Meeen, att jag aldrig lär mig! Smileysarna ska se ut såhär
Först
och sen :D.
Så då var det gjort!!!
november 29th, 2007 at 20:55
Leos mamma: Jag skulle inte nöja mig med att säga att vårat sätt är bättre, vårat sätt är bäst helt enkelt.
Ullis: Jo, men jag har också alltid en bra anledning till att gnälla, det är bara det att alla andra inte förstår det. eller gnälla, jag påpekar väl mera…
november 30th, 2007 at 11:18
Och jag sällar mig, i vanlig god ordning till den lilla trojkan bestående av punkarmamman, Leos mamma och mig själv.
SJÄLVKLART måste man göra världen uppmärksam på hur krasslig man är. Det kan göras genom att sprida snorpapper över hela huset (effektivt, svårt att missa när man måste vada genom drivorna), högljutt stönande, något lågmält stönande, demonstrativt grävande i apoteksskåpet (kan också göras högljutt) samt avgrundsrosslingarna från helvetet naturligtvis. Både snorpapper och avgrundsrosslingar kan tyckas lite överdrivet när man har mensvärk, men å andra sidan: INGEN missar att det är synd om en!
december 1st, 2007 at 22:35
Kottemamman: tänk att vi är så bra vi tre =o) Jag tycker f.ö. inte att avgrundsrosslingar är överdrivet vid mensvärk. Har man riktigt ont så håller man ju på att då och det vet ju alla som satt sin fot på sjukhus att döende patienter ofta rosslar. Snorpappret kan ju vara aningens mer svårmotiverat…
december 10th, 2007 at 20:07
Av någon anledning är det lättare att hantera gnäll än påpekningar. Påpekningar är mer irriterande på något innovativt sätt
december 16th, 2007 at 19:35
Som sjuk är jag ynklig. Inte gnällig, men ynklig. Ynkligare än en förkyld karl faktiskt.