Saker som retar mig i affären - Del 2.
Vår lilla familj försöker nu för sjuttioelfte gången att veckohandla.
Väldigt vuxet men oh så praktiskt.
Så förra veckan när vi på lördagsförmiddagen hade slagit oss fram genom affären och äntligen, äntligen kommit fram till kassan och dessutom köat en liten stund utspelar sig följande scenario:
Kvinna (kanske 35, kanske 40): Ursäkta, skulle jag kunna gå före er i kön? (hon viftar med en liten godispåse) jag ska bara ha den här.
Jag: (halvfull vagn, halvgrinig unge, galet sugen på godis, en aubergine är det närmsta godis man kommer i min vagn) Näe tyvärr, vi har köat rätt länge och har faktiskt också rätt bråttom.
Kvinna: (snäser) Nähä. (knycker surt på nacken och går för att pröva nästa kö)
Men alltså?
För det första var det kanske två eller tre personer i varje kö, inga timslånga köer direkt.
För det andra så kan det väl inte vara så att det är någon slags praxis att jag måste släppa förbi varenda jävel som handlat mindre än mig i kön? För då får man ju köa till jul ungefär.
Varför är hennes tid mer värd än min?
Det är väl inte roligare för mig att köa?
Frågar är ju såklart fri men att sura när man får ett nej är bara trist.
Tänk, jag var på väg att säga: Jomen självklart, om du blev sur så får du gärna gå före i kön, jag gillar att köa. Vi kanske ska fråga i kön brevid om det är någon där som också vill gå före? Näe, vet du? Jag tror jag tar och packar ner de varor jag redan packat upp på bandet i vagnen igen och ställer mig i kön där borta, den verkar jättelång. Oh, så roligt det ska bli.
Vilken tur att jag inte sa det, då hade nog Hårdrockarpappan tyckt att jag var pinsam.
augusti 22nd, 2008 at 10:25
Ha ha ha ha det hade ju varit roligt om du faktiskt sagt det. Tror inte bara 35-40åringen hade tappat hakan utan oxå Hårdrockspappan.
Du ÄR för rolig! Dagens längsta skratt fick jag iaf. Tack!
augusti 22nd, 2008 at 10:41
Jag håller med dig, varför beter sig folk ibland som dumskallar.
Javisst hon hade bara en godispåse men för den skull behöver man väl inte fråga om att få gå före. Ibland när jag bara handlat någon pryl, max 2-3 varor så har det hänt att någon vänlig själ har erbjudit sig att låta mig gå före, det är en helt annan sak och inte fan frågar man väl.
Sen är det skillnad på någon som står själv och handlar eller när man har barn, nu har jag ingen erfarenhet av det sistnämnda än men snart så ;o)
Tack förresten för tipset ang. kläder på NAME IT.
augusti 22nd, 2008 at 11:39
*gapskratt* Att du inte sa det! Det gade varit såååå roligt!
oktober 15th, 2008 at 6:48
Hahahha så måste jag säga om någon blir sur , det var det roligaste. Precis vad jag behövde på morgonen ett gott skratt.
Det är lustigt att folk kan bli arga vid ett nej, det är ingen lag på att bli förbisläppt.
Kram på dig och ha en underbar dag.